Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.  Related Paintings of georg von rosen :. | The Christmas Fair | The Prodigal Son | The Entry of Sten Sture the Elder into Stockholm | The Explorer A.E. Nordenskiold | klassisk |
Related Artists:
Antoni Piotrowski
(Bulgarian: Antoni Pyotrovski; 1853-1924) was a Polish Romanticist and Realist painter. Piotrowski was born in Nietulisko Duże in 1853 near Kunew, then in the Russian Empire (today in Poland), to a sheet iron worker. From 1869 on, Piotrowski studied painting with professor Wojciech Gerson. From 1875 to 1877 he was tutored in Munich by Wilhelm Lindenschmit the Younger and from 1877 to 1879 his teacher was Jan Matejko of the Academy of Fine Arts in Krakew. In 1879, Piotrowski arrived to the newly-liberated Principality of Bulgaria as a correspondent of the British issues The Graphic and The Illustrated London News and the French Illustration and Le Monde Illustre. He moved to Paris only to return to Bulgaria in 1885 to join the Serbo-Bulgarian War as a Bulgarian volunteer. For his merits during the fighting he was honoured with an Order of Bravery. During his time in the Bulgarian Army Piotrowski painted the Battle of Slivnitsa, the storming of Tsaribrod and the Bulgarian entry in Pirot. All his nine military works were purchased by the Bulgarian state and are exhibited in the National Museum of Military History in Sofia. He also published graphics from the war in various Western European illustrated issues. Among his works were also portraits of Bulgarian princes (knyaze) Alexander of Battenberg and Ferdinand of Saxe-Coburg-Gotha; Piotrowski was awarded an Order of Civil Merit by the latter. Piotrowski returned to Bulgaria in 1889: he visited Batak and painted his epic canvas The Batak Massacre. This painting of his won an award at the Plovdiv Fair in 1892. In 1900 Piotrowski returned to Poland and settled in Warsaw.
Cornelia Kuemmel
1863-1938
Georges de Feure
1868-1928 French designer and painter. Son of a Dutch architect and a Belgian mother, he started out as an actor, costumier and then interior decorator in Paris. In 1894 at the Galerie des Artistes Modernes he exhibited watercolours and paintings of a moderate Symbolist style, typically depicting women in a manner reminiscent of Aubrey Beardsley work. Capturing the essence of the feminine spirit became his trademark. With Eugene Gaillard and Edouard Colonna he was selected by Siegfried Bing, founder of the Galeries de l Art Nouveau, to design rooms for his Pavilion Bing at the Exposition Universelle, Paris (1900). De Feure carpets, glassware and furniture designs for the boudoir and toilette were based on the theme of woman, emphasizing delicate lines and elegant sensuality. He later left Bing gallery and, as an independent designer, created vide-poche furniture, which contained hidden marquetry compartments. This furniture suggested notions of secrecy and coquetry, themes that de Feure pursued throughout his career.