Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.  Related Paintings of georg von rosen :. | joran persson och karin mansdotter | Eric XIV, King of Sweden | The Entry of Sten Sture the Elder into Stockholm | The Prodigal Son | The Sphinx |
Related Artists:
Albani, Francesco
Italian Baroque Era Painter, 1578-1660 Albani's students included Pier Francesco Mola and Andrea Sacchi. Italian painter and draughtsman. He was a distinguished artist of the Bolognese school, deeply influenced by Annibale Carracci's classicism, who worked in Rome as well as Bologna, painting altarpieces, frescoes and and cabinet pictures. His fame rests on his idyllic landscapes and small mythological pictures,
William Barak
Australian Aboriginal, ca.1824-1903 was the last traditional ngurungaeta (elder) of the Wurundjeri-willam clan, based around the area of present-day Melbourne, Australia. He became an influential spokesman for Aboriginal social justice and an important informant on Wurundjeri cultural lore. Barak was born in the early 1820s at Brushy Creek near present-day Croydon, in the country of the Wurundjeri people. His mother, Tooterrie, came from the Nourailum bulluk at Murchison, Victoria. His father, Bebejern, was an important member of the Wurundjeri clan. Beruk was said to have been present when John Batman met with the tribal elders to 'purchase' the Melbourne area in 1835. Before he died he described witnessing the signing of the treaty in a ceremony he called a tanderem. Ninggalobin, Poleorong and Billibellary were the leading song makers and principal Wurundjeri leaders in the Melbourne region. European colonisation had caused disruptions to initiation ceremonies. In response these three men gathered at South Yarra in the late 1830s and inducted the young William Barak into Aboriginal lore. This entailed formally presenting Barak with the symbols of manhood: strips of possumskin tied around his biceps; the gombert around his neck; given his ilbi-jerri, a sharp and narrow bone or nose-peg; and his branjep, the apron worn by men to cover their genitals. At the end of the ceremony Barack presented his uncle, Billibellary, a possumskin cloak. Beruk attended the government's Yarra Mission School from 1837 to 1839. When he joined the Native Mounted Police in 1844, he was given the name of William Barak. He was Police Trooper No.19. In early 1863, Barak moved to Coranderrk Station, near Healesville, Victoria with about thirty others. Upon the death of Simon Wonga in 1875, Barak became the Ngurungaeta of the clan. He worked tirelessly for his people and was a successful negotiator on their behalf. He was a highly respected man and leader, with standing amongst the Indigenous people and the European settlers. Figures in possum-skin cloaks, 1898 by William Barak.Barak is now best remembered for his artworks, which show both traditional Indigenous life and encounters with Europeans. Most of Barak's drawings were completed at Coranderrk during the 1880s and 1890s. They are now highly prized and exhibited in leading public galleries in Australia. His work is on permanent display in the National Gallery of Victoria Ian Potter Centre at Federation Square, Melbourne. Ceremony (1895) is housed at the Ballarat Fine Art Gallery. Barak died at Coranderrk in 1903 and is buried at the Coranderrk cemetery.
George Herbert McCord
(1848 -1909 ) - Painter